Om ILA
En del av International Law Association
Föreningen Svensk avdelning av International Law Association grundades år 1922 av Hjalmar Hammarskjöld och Knut Agathon Wallenberg i syfte att främja den internationella rättens utveckling. Idag är föreningen en av ett sextiotal nationella avdelningar av den världsomspännande organisationen International Law Association (ILA). ILA har gamla anor – organisationen grundades i Bryssel år 1873 och har alltsedan dess samlat jurister världen över för att gemensamt främja den internationella rättens utveckling. ILA har idag sitt säte i London och består av mer än 5 000 medlemmar.
Verksamheten leds av ett Executive Council, där de nationella avdelningarna är representerade, med hjälp av huvudkontorets sekretariat i London. ILA har som ändamål att studera, tydliggöra och utveckla den internationell rätten. ILA:s ändamål uppfylls i första hand genom arbete i internationella kommittéer och arbetsgrupper som studerar särskilda internationella rättsfrågor, alltifrån internationell skiljerätt och tvistlösning till rymdrätt och artificiell intelligens. Genom detta arbete har ILA under mer än ett sekel spelat en avgörande roll i den internationella rättens utveckling. Därtill anordnas det vartannat år en ILA-kongress för organisationens medlemmar. Även de nationella avdelningarna anordnar aktiviteter, som exempelvis konferensen International Law Weekend som arrangeras i New York varje år av den amerikanska avdelningen.
Svenska ILA:s medlemmar deltar i ILA:s internationella aktiviteter och bidrar till föreningens viktiga arbete.
+5000 st
Medlemmar
+60
Nationella avdelningar
+20
Kommittéer
1873
Grundades ILA
"The objectives of the Association are the study, clarification and development of international law, both public and private, and the furtherance of international understanding and respect for international law."
Historia
Svenska ILA grundades den 3 juni 1922 av bland andra Hjalmar Hammarskjöld och Knut Agathon Wallenberg. § 2 av föreningens stadga stiftade att ”Föreningens ändamål är att, såsom en svensk avdelning av International Law Association, arbeta för den internationella rättens utveckling”. Hammarskjöld, som tidigare varit statsminister, valdes till ordförande och Wallenberg, som tidigare varit utrikesminister, valdes till vice ordförande. År 1924 stod Svenska ILA värd för den 33:e ILA-kongressen.
Under årens lopp har framstående svenska jurister verksamma inom internationell rätt ingått i Svenska ILA:s styrelse, däribland stats-, justitie-och utrikesministrar, hovrättspresidenter, riksmarskalkar, näringslivsdirektörer och företagsledare, professorer, ambassadörer och advokater, generalsekreterare för Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, domare i Internationella domstolen i Haag samt ledamöter i den Permanenta skiljedomstolen i Haag och Förenta nationernas folkrättskommission. Exempelvis kan nämnas Algot Bagge, Annette Magnusson, Axel Ax:son Johnson, Birger Ekeberg, Emil Sandström, Gunnar Lagergren, Hans Blix, Hans Corell, Inger Österdahl, Kaj Hobér, Marie Jacobsson, Ove Bring, Pehr Gyllenhammar, Sten Rudholm, Sture Petrén, Ulf Franke och Östen Undén.
Alltsedan ILA grundades i Bryssel 1873 har organisationen spelat en avgörande roll i den internationella rättens utveckling och fortsätter att göra så än idag. Rapporter och resolutioner från ILA:s internationella kommittéer har antagits och använts av internationella organisationer och lagstiftande organ såsom Förenta nationerna vid framtagandet av många av de texter som idag utgör den internationella rätten. ILA:s kommittéer ligger bakom gemensamma principer och standarder inom ämnen såsom växlar (1876, 1908, 1910), luftfart i fredstid (1920), internationell skiljemannarätt (1895, 1922, 1938, 1948, 1959), internationell insolvensrätt (1938, 1946, 1954), domstols behörighet över juridiska personer (2002), en permanent internationell brottmålsdomstol (1922, 1923), krigets inverkan på avtalsförpliktelser (1930), rättigheter till havsbotten, rättigheter rörande territorialvatten, respektive internationella vattenvägar och floder (1948, 1954, 1960, 1962), fredlig användning av kärnkraft (1960, 1962), monetär rätt (1954, 1960), skiljedomstolar för utländska investeringar (1962), samt internationella organisationers ansvar (2004). ILA:s arbete har haft inverkan på den internationella rättsutvecklingen, exempelvis genom konventioner om statsimmunitet och domstolsbehörighet samt erkännande och verkställighet av domar.
Med en historia som sträcker sig över mer än 150 år har ILA:s viktiga arbete fortsatt i såväl fredstid och perioder av fördjupat internationellt samarbete som i krigstid och perioder av internationell splittring. I Svensk Juristtidning 1946 kommenterade Svenska ILA:s ordförande Algot Bagge ILA-kongressen som ägde rum samma år i Cambridge:
”Man skulle tro att kriget som åstadkommit så mycken internationell splittring skulle åtminstone tillsvidare ha gjort slut på de internationella juristernas samverkan. Redan erfarenheten från förra världskriget gick dock i motsatt riktning och det ser ut som om även nu den internationella laglösheten under och efter kriget kommit arbetet på ett internationellt rättstillstånd att framstå såsom mera nödvändigt än någonsin. Människornas trängtan efter ordning och rätt är icke mindre nu än förr och även om strävandena att jämväl nationerna emellan sätta rätten i högsätet understundom synes bära Sisyphusmärket, fortsätter detta arbete, icke minst efter varje större krig, med en förvånande ihärdighet.”