International Law Associations (ILA) sjuttionionde årskonferens hölls den 29 november–13 december 2020. Konferensen, som anordnades av Japanska avdelningen av ILA, skulle
ursprungligen ha hållits i Kyoto under augusti 2020. Till följd av den pågående pandemin (Covid-19) kunde konferensen emellertid inte hållas fysiskt, utan fick istället genomföras
digitalt via Zoom. Namnet förblev dock Kyotokonferensen och slutsessionen var den 13 december 2020, på dagen hundra år efter Japanska avdelningens grundande. Konferenstemat var ”Bridging for the Future” med avsikten att sammankoppla ”dåtiden, nutiden och framtiden liksom öst, väst, nord och syd”. Programmet var betydligt kortare jämfört med tidigare konferenser, men innehöll ändå 14 öppna möten med olika kommittéer och studiegrupper.

Av särskilt intresse för mig var mötena med kommittéerna om internationellt våld (”Use of Force: Military Assistance on Request”), tolkning (”Content and Evolution of the Rules of Interpretation”) samt undervattenskablar och rörledningar (”Submarine Cables and Pipelines under International Law”). Vid sistnämnda möte presenterades kommitténs första delrapport. Arbetet i kommittén leds av dess ordförande kaptenen J. Ashley Roach (USA) samt rapportörerna Dr. Tara Davenport (Singapore) och Dr. Danae Azaria (Storbritannien). Ambassadören och folkrättsrådgivaren Marie Jacobsson samt undertecknad deltar som ledamot respektive suppleant (”alternate member”). Kommittén upprättades i november 2018 i syfte att behandla folkrättens regler om undervattenskablar och rörledningar. Den första delrapporten syftar till att ge en översikt över rättsområdet, med särskilt fokus på havsrättslig reglering, och bedöma behovet av förtydliganden och utveckling. Undersökningen omfattar regler om undervattenskablar och rörledningar i havsområden bortom någon stats jurisdiktion med särskilt fokus på historisk bakgrund, internationell rättspraxis och statspraxis. Viktiga slutsatser är att FN:s havsrättskonventions (SÖ 2000:1) regler om undervattenskablar och rörledningar har olika tillämplighetsområden (t.ex. avser vissa enbart ”utläggning” medan andra även ”bibehållande”), att reglerna inte skapar rättigheter och skyldigheter direkt för enskilda (t.ex. företag som lägger, äger eller driver undervattenskablar och rörledningar) samt att stater inte har extraterritoriell jurisdiktion över undervattenskablar och rörledningar. Rapporten mottogs väl. Nästa steg i kommittéarbetet skulle gälla vissa bredare frågor av särskild betydelse för undervattenskablar och rörledningar, t.ex. skillnaden mellan marinvetenskaplig forskning och annan undersökningsverksamhet, kuststatsjurisdiktion, skyldigheten att visa ”vederbörlig hänsyn” samt skydd av undervattenskablar och rörledningar (”maritime security issues relating to the protection of cables and pipelines”).

Dr. Martin Ratcovich Leopardi (LL.D., LL.M.)
Fellow, Stockholm Center for International Law and Justice (SCILJ)
Utrikesdepartementet, enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR)

Medlemmar i Svenska ILA, som önskar delta i konferensen, kan söka ekonomiskt bidrag för visst täckande av registreringsavgift och resekostnader. Sökande bör ha adekvat juridisk kompetens som motiverar deltagandet. Prioritet ges åt dem som är (eller tänker bli) medlemmar i en ILA-kommitté eller arbetsgrupp. Det ekonomiska bidraget kan alltså inte bli helt kostnadstäckande och bör relateras till sökandens möjlighet att få liknande stöd från juridisk fakultet eller arbetsgivare. Detta följer av Svenska ILA-styrelsens etablerade beslutspraxis i denna typ av ärenden.

Early Bird Registration (rabatt = 1 320 AUD) upphör den 31 maj 2018, varför ansökan bör inkomma senast den 30 april 2018 till sekretariat@ilasweden.se. Besked lämnas strax därefter.
Konferensens hemsida nås på http://www.ila2018.org.au.
Registrering sker via http://www.ila2018.org.au/register .

ILA:s kommitté International Law and Sea-Level Rise höll 14-17 september ett möte i Lopud, Kroatien. I mötet deltog Marie Jacobsson och Martin Ratcovich. Mötesvärdar var Fridtjof Nansen Insitutet och Thyssen-Bornemisza Art Contemporary (TBA21). Mötet hölls i ett fransiskanerkloster som ägs av TBA21:s ordförande. Det generösa värdskapet, möjliggjort tack vare vår kommittéordförande Davor Vidas kontakter, medförde att många kommittémedlemmar kunde delta. Mötet dryftade resultaten från Johannesburgskonferensen (2016) med speciellt fokus på havsrätt och territoriella frågor, migration och MR, samt i viss mån även “statehood” och juridisk personlighet. Kommittén arbetar också nära samman med ILA:s baslinjekommitté. Mötet var mycket konstruktivt och gav kommittérapportörerna ett gott underlag för att sammanställa rapporten.

Inför den stora ILA-konferensen i Sydney 2018 (ILA 78TH BIENNIAL CONFERENCE) kommer ytterligare ett kommittémöte att hållas i Singapore (mars 2018). Allt talar för att kommittén kommer att presentera ett konstruktivt underlag i den svåra frågan om vad folkrätten säger (eller bör säga) om havsnivåhöjningarnas folkrättsliga konsekvenser för staterna och deras befolkningar. Det kan dock tilläggas att kommittén redan identifierat nya aspekter som kommittén i förlängningen kan behöva dryfta. Behov av ett förlängt mandat kan således inte uteslutas.

7-11 augusti 2016 ägde ILA:s 77:e internationella konferens rum i Johannesburg, Sydafrika, under temat “International Law and State Practice: Is there a North – South Divide?”. I det omfattande programmet återfanns paneler, kommitté- och studiegruppsmöten vilka sträckte sig över varierande ämnesomraden, allt från rymdrätt och investeringsrätt till våldsanvänding och ickestatliga aktörer.

Jag besökte paneldiskussionen International Criminal Law vars fokus var internationell straffrätt. I panelen satt professor Claus Kress (Tyskland), dr. Sarah Nouwen (Nederländerna), Högkommissarien för mänskliga rättigheter Navi Pillay (Sydafrika), Richard Goldstone (Sydafrika) och professor Charles Jalloh (USA). Panelen leddes av professor Mia Swart (Sydafrika), som inledde med att ställa frågan “Har internationella brottmålsdomstolen (ICC) misslyckats?”. Panelisternas svar hade stort fokus på situationen i Darfur, Sudan, och den uteblivna arresteringen av Sudans president al Bashir. Det uttalades att de problem domstolen står inför framför allt är politiska och att domstolen inte kan uppfylla sina åtaganden utan staters samarbete eller uppbackning av FN:s säkerhetsråd. Särskilt i de fall säkerhetsrådet hänskjutit en situation till domstolen, just såsom skett gällande situationen i Darfur genom säkerhetsrådsresolution 1593 (2005), är det av yttersta vikt att säkerhetsrådet följer upp och bistår domstolen för att den senare inte ska förlora trovärdighet. Goldstone föreslog att ICC i fortsättningen bör vägra att ta emot fler hänskjutningar under de förutsättningar det hittills skett på. Darfurresolutionen ansåg Goldstone vara problematisk på grund av två huvudfaktorer: att FN inte bistår med ekonomiska medel för att följa upp resolutionen, och att den inte binder icke-statliga aktörer. Pillay kommenterade Goldstones inlägg med att förklara att åklagaren inte helt och hållet kan vägra, men däremot kan ta emot hänskjutandet under förutsättning att hon får mer assistans i utredningen.

Även Malaboprotokollet, vilket utvidgar African Court of Justice and Human Rights jurisdiktion till att omfatta även internationella och gränsöverskridande brott, diskuterades av panelen. Protokollet har i dagsläget nio signaturer men inga ratifikationer; för att protokollet ska träda i kraft krävs åtminstone femton ratifikationer. Panelen ansåg att det vore ett användbart komplement till ICC, men att det skulle kunna innebära vissa problem, genom att komplementaritetsfrågor då kommer att gå från att vara tvådimensionella till att vara tredeminensionella samt att även denna domstol kommer att vara i behov av politisk vilja och ekonomiska medel; två komponeter som det idag lider brist på. Dessutom konstaterade panelen att protokollets immunitetsparagraf, vilken ger sittande statsöverhuvud immunitet, är beklagansvärd.

Den relativt nybildad kommittén Complementarity in International Law Committee arbetar med frågan om hur begreppet komplementaritet, särskilt positiv komplementaritet, bör tolkas och tillämpas i ICC samt på nationell nivå och ska i slutet av år 2016 framlägga sin första rapport. Ordförande för kommittén är professor Mia Swart (Sydafrika) och rapportör är professor Charles Jalloh (USA). Under kommitténs öppna möte presenterades en diskussionsrapport, vilken utgick från de landsrapporter kommittén fått in efter att ha sänt ut frågeformulär med syfte att undersöka omfattningen av utredningar och lagföring av brott under ICC:s jurisdiktion. Med dessa landsrapporter hoppas kommittén få en bättre förståelse av de omständigheter som leder till utredning och åtal av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott inom nationella rättssystem. Även i kommittén talades det mycket om immunitet och det diskuterades huruvida immunitet ska omfattas av kommitténs arbete, särskilt med tanke på att ingen kommitté i dagsläget arbetar med frågan.

Elin Jansson Holmberg

Reserapport Jansson Holmberg 2016

Allmänt om kommittén

Kommittén för hållbar förvaltning av naturresurser (Committee on the Role of International Law in Sustainable Natural Resource Management for Development), höll ett slutet och ett öppet möte under ILA:s 77:e konferens den 7–11 augusti 2016 i Johannesburg, Sydafrika. Vid det öppna mötet presenterades kommitténs andra delrapport.

Arbetet i kommittén leds av dess ordförande professorn Nico Schrijver (Nederländerna) samt rapportören professorn Marie-Claire Cordonnier-Segger (Kanada). Jur kand. Amanda Kron är svensk ledamot i kommittén, och närvarade vid kommitténs möten i Johannesburg.

Kommittén i dess nuvarande form upprättades år 2012, men bygger på arbete som förts inom ILA sedan mitten av 70-talet under ledning av bl.a. Dr. Kamal Hossain från Bangladesh, bland annat inom ramen för kommittén om juridiska aspekter av hållbar utveckling (Committe on Legal Aspects of Sustainable Development, 1992-2002). Det mest välkända resultatet av detta arbete är kanske New Delhi-deklarationen (New Delhi Declaration on Principles of International Law in the Field of Sustainable Development, ILA Resolution 2002/3), vilken fungerade som underlag vid FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling år 2002, även detta möte i Johannesburg.

Mandat och 2016 års delrapport

Kommittén har ett tredelat mandat:
(i) Att studera och analysera internationella principer och regler som har bäring på hållbar förvaltning av naturresurser på nationell samt internationell nivå.
(ii) Att utreda förhållandet mellan utvecklingen av internationell rätt (se t.ex. New Delhi – deklarationen) samt principen om hållbar användning av naturresurser.
(iii) Att studera nationella och internationella förhållningssätt till att förvalta samt lagstifta angående naturresurser i utvecklingsländer, liksom vilken inverkan dessa förhållningssätt har på den fortsatta rättsutvecklingen inom detta område.

Delrapporten som presenterades i Johannesburg fokuserade på de senaste årens framsteg inom hållbar utveckling, och använde ett antal av de nya hållbarhetsmålen antagna i september 2015 av FN:s generalförsamling (resolution A/RES/70/1) som utgångspunkt för att diskutera internationell rätt och statspraxis på detta område.

Ledamöter i kommittén presenterade respektive avsnitt om färskvatten (Otto Spijker) internationellt vatten och det fria havet (Cymie Payne) hållbar energi (Markus Gehring), samt en genomgång av rättsfall av särskild betydelse från internationella domstolar under åren 2002 – 2017 (Freya Baetens). Arbetet med just rättsfall av särskild betydelse kommer inom kort att publicerats som en samlingsvolym i samarbete med Routledge: Sustainable Development in International Courts and Tribunals.

Rapporten mottogs väl av liksom av närvarande deltagare liksom av mötesordförande David Freestone.

Kommande arbete

Kommitténs arbete fortsätter med två ytterligare delrapporter. Dessa delrapporter fungerar som underlag till de slutgiltiga riktlinjer som ska läggas fram till ILA som senast vid konferensen i Tokyo 2020. Ett uppföljande möte inom kommittén kommer att hållas under våren 2017.

Amanda Kron

Reserapport Kron 2016

Kommittén om folkrätt och havsnivåhöjning (Committee on International Law and Sea Level Rise) höll ett slutet och ett öppet möte under ILA:s 77:e konferens den 7–11 augusti 2016 i Johannesburg, Sydafrika. Vid det öppna mötet presenterades kommitténs (första) delrapport.

Arbetet i kommittén leds av dess ordförande professorn Davor Vidas (Norge) samt rapportör-erna professorerna David Freestone (Förenade kungariket) och Jane McAdam (Australien). Från svenska avdelningen av ILA deltar ambassadören och folkrättsrådgivaren Marie Jacobsson som ledamot i kommittén samt departementssekreteraren och doktoranden Martin Ratcovich som suppleant. På mötena i Johannesburg deltog den senare.

Kommittén tillsattes år 2012 och gavs ett tvådelat mandat: dels att studera de folkrättsliga effekterna av havsnivåhöjning, dels att utarbeta förslag för progressiv utveckling av folkrätten i fråga om förlust av hela eller delar av statsterritoriet eller maritima zoner till följd av havsnivåhöjning. Kommittén har delat upp sitt arbete tematiskt i två spår, där det första rör frågor om havsrätt samt migration och mänskliga rättigheter och det andra rör frågor om statsbildning (statehood), andra relevanta frågor om folkrätt och internationell säkerhet samt möjliga samband mellan de båda spåren.

Kommitténs delrapport avser det första spåret, dvs. havsrätt samt migration och mänskliga rättigheter. Rapporten inleds med en beskrivning av havsnivåhöjning som fenomen och aktuella prognoser (ca en meter till år 2100) samt en redogörelse för hur detta kan leda till förlust av statsterritorium och maritima zoner. Förklaringen är att stigande havsnivåer gör att havsrättens s.k. baslinje flyttas inåt land, eftersom denna är rörlig och följer den faktiska lågvattenlinjen runt kusten (”ambulatory baselines”). Eftersom baslinjen utgör referens för fastställandet av gränserna för andra maritima zoner (bl.a. territorialhav, EEZ) kommer även gränserna för sådana maritima zoner att flyttas inåt land. Kuststater som inte förmår att skydda och bevara sin naturliga kust kommer på så vis att få mindre såväl land- och sjöterritorium som maritima zoner till följd av havsnivåhöjning. Ett förslag för progressiv utveckling av havsrätten är att stater ges möjlighet att fixera gränserna för sina maritima zoner så att de inte påverkas av havsnivåhöjning. Fördelen är att särskilt utsatta stater (bl.a. vissa arkipelagstater i Stilla havet) då inte behöver få sämre tillgång till naturtillgångar till havs. Nackdelen är att det utmanar den för havsrätten grundläggande principen om att land dominerar hav. Kommittén gör vidare bedömningen att havsnivåhöjning inte är en sådan väsentlig förändring av omständigheter som aktualiserar artikel 62(1) i Wienkonventionen om traktaträtten (SÖ 1975:1) (clausula rebus sic stantibus). Giltigheten hos redan gällande traktater om havsgränser påverkas därför inte av havsnivåhöjning.

När det gäller frågor om migration och mänskliga rättigheter bedömer kommittén att havsnivåhöjning kan ha en rad negativa effekter för mänskligt liv och levnadsvillkor i kustnära och lågtliggande områden (mat och vatten, hälsa, boende, infrastruktur m.m.) samt att befintliga rättsliga regelverk i princip inte främjar migration på grund av klimatförändringar. Samtidigt kan migration vara en form av klimatanpassning och ett sätt för vissa samhällen att stärka sin uthållighet mot klimatförändringar. Internationell flyktingrätt är i regel inte tillämplig, eftersom den avser människor på flykt undan förföljelse. Ämnen för vidare studium avser bl.a. staters ansvar enligt mänskliga rättigheter att förebygga och hantera effekterna av havsnivåhöjning samt om betydelsen av skyldigheten att samarbeta och principen om gemensamt men differentierat ansvar.

Kommitténs delrapport mottogs väl och möttes inte av några invändningar när den presenterades. Kommitténs slutrapport ska lämnas vid nästa ILA-konferens som kommer att hållas år 2018 i Sydney, Australien.

Martin Ratcovich

Reserapport Ratcovich 2016